Hej på er!

Nu var det åter igen ett tag som man skrev, men det är väl så när ingenting "speciellt" händer omkring en, då har man lixom ingenting att berätta.  För varför skulle jag skriva ett inlägg om vad jag åt för mat för? hehe vilka bryr sig om det!

 

MEN nu har jag lite grann att berätta i allafall för vi har varit hemma i VÄRMLAND <3 <3 <3

Fredagen den 9/5 åkte vi upp till Charlottenberg då vi skulle på dop hos min sambos systerbarn. Han skulle även få den stora äran att få bli fadder/gudfar.  Ja, så där hade vi en helt fantastisk helg med hela hans tjocka släkt (inte bildeligt). Jag bara älskar hans familj, jag har nog aldrig någonsin känt mig så hemma någonstans eller så omtyckt som hos dem.

Söndagen den 11/5 åkte vi vidare till Kristinehamn. Vi ville hinna umgås med sambons närmaste vän samt flickvännen medans vi ändå är i Värmland. Det är viktigare än va han tror själv att han får träffa sina nära och kära med. Man orkar inte med någonting annars. Man behöver få ladda batterierna och få en klapp på axeln av dem man älskar.

Så det gjorde vi, åt lite kinamat och umgicks <3 En jätte fin kväll!

Måndagen 12/5 åkte jag in till Karlstad. där har jag ju alla mina kära.

Just måndagen var tanken att man skulle ha en grillkväll typ på Gubbholmen och samla de närmaste. Men trotts min flitiga planering så dök två personer upp. Jag är jätte lycklig för att de som trottsade vädret dök upp. Men klart man undrade lite varför typ inga tog sig tid att ses. Om så bara i 5 minuter och säger hej.

Äsch, det finns ingenting att göra åt nu så varför vara besviken och bitter. Nästa gång ger jag helt enkelt upp planerings biten och bara flyter med strömmen. Känslan man har är väl mest att jag inte vet när jag kommer till Värmland igen så då hade man velat träffa de närmaste.

 

Well well.. vi hade en trevlig kväll ändå vi tre, vi tog någon öl, försökte få igång en engångsgrill som VÄGRADE mata oss. Hehe så mat fick vi hoppa över. Vi drog vidare till Leppran i Karlstad. Där tog vi några öl och sedan åkte man hem till en av mina vänner ja skulle sova hos.

Man hade längtat efter våra pratstunder kände jag, och man hade velat ha mer tid till det. Fantastiska människa! <3

Dagen efter var planen att ta en fika hos två vänner + min syster, sen bege oss till Tomas grav och exakt så blev det också.

Blev en stressfylld, tröttsam dag och på slutet en riktigt sorglig kväll.

Besöket vid graven väckte alla känslor jag hade i kroppen tror jag, mycket tyngre än vad jag trodde.

Tänk att det är 5 år sedan han dog, det är svårt att förstå fortfarande. Lika mycket tårar kommer varje år.

Men vi tog oss igenom kvällen, stöttade varann och sen fick jag skjuts till bussen som skulle åter ta mig hem till Kristinehamn.

 

Onsdag morgon åkte vi hemåt Halland igen.. och jag grät mesta dels av resan.. Helt sjukt, jag vet att jag alltid har varit känslig. Men nu är banne mig mina känslor överallt och velar.. Gråter hur lätt som helst och nu när jag åkte hem så fick jag världens separationsångest.